Racereport: Ränneslättsturen 41km

Dagens tur var verkligen upp och ner. Inte i kupering dock utan i mitt psyke. Men nöjd, ja det är jag absolut!

Den korta versionen:
Jag fick en mental krasch efter halva vägen och som det ju ofta ter sig så blev musklerna trötta av mental trötthet. Men med en mil kvar återfick jag krafterna och trampade i mål på 2:34:22 och 15 plats av 36 i 41km motion Dam.

Den lååånga versionen:

Kl 11.00 startade eliten i 78km loppet och därefter övriga tävlingsklasser. Strax efter startade vi i motion 78km och 41km. Jag och Jonas stod i samma startgrupp och han fixade bra platser långt fram och det var superskönt!

Vi började med Masterstart genom Eksjö. Det gick fort! Jag försökte hänga med grabbarna så gott jag kunde och vi snittade över 25km/h första milen tror jag. Skönt tänkte jag, då har jag lite marginal att jobba med. Jag hade ett mål att snitta 17km/h men visste att det skulle komma några riktigt långsamma partier.

Snart kom första stigpartiet men det var så mycket folk att det var omöjligt att cykla uppför så alla gick. Även i andra och tredje stigpartierna var det gångfart. I det tredje kom första stigvalet. Antingen väljer man den lite svårare men snabbare vägen eller den enklare men längre och därmed långsammare vägen. Jag hade i förväg bestämt att jag skulle välja den väg som det var minst folk och här valde de flesta den svåra så jag tog den enklare och förlorade bara en placering i ledet.

Vid 19km var första depån och efter den delade sig de båda loppen 78km och 41km. Och det var här jag blev lurad av en skylt och totalt förstörd mentalt. Jag hade legat på ganska bra den första halvan, det hade varit min plan, att inte fega i starten och ha för mycket krafter på slutet utan hålla ett bra tempo i början och sen se vart det skulle leda.

Men så såg jag skylten som sa att det var 30km kvar… Jag trodde alltså att jag hade kört nästan 2mil, det var vad GPS:en sa, men enligt skylten skulle jag bara ha haft kört 1. Min tanke var då att kanske var masterstarten längre än den känts och kanske startade  inte den riktiga banan förrän mastern släppte? Jag försökte febrilt förstå och insåg att om det var så så hade jag inte kört halva loppet utan en fjärdedel. Det knäckte mig totalt. Jag hade inte bara gjort slut med all energi på en sträcka som inte ens ingick, jag låg dessutom precis på min målsnitthastighet men den var inte verklig eftersom den riktigt snabba delen borde räknas bort och min snittid var i verkligheten skitdålig. Jag trodde nästan att jag skulle bryta ihop.

Men jag trampade på in i skogen till en härlig slinga som ringlade sig runt bland tallarna. Det kom ett nytt stigval och nu när vi separerat från 78km:arna så hade jag bara några få cyklister i närheten och tänkte att jo, men då får jag nog allt ta det svåra partiet, hur svårt kan det vara liksom?

Jag trampade upp för ett litet krön och förväntade mig något tekniskt besvärligt men uppe på krönet ser jag bara vad som i mina ögon är ett stup. Men jag hade för hög fart för att hinna bromsa och hann inte tänka mer än att ”inte tveka, då skiter det sig”. Men mitt undermedvetna räddade mig. Jag gjorde allting helt rätt och rullade ner för den branta backen som om jag aldrig gjort annat! Det syntes nog inte, men jag var livrädd och säker på att jag skulle sluta i en blödande liten hög på botten. Men som sagt, jag fixade det och blev så stolt över mig själv att jag bestämde att det inte spelar någon roll vad jag får för tid. Målet är ändå kört så det är lika bra att bara försöka ha kul och trampa i mål lugnt.

Så jag trampade på. Det var tungt, jag var trött och jag hade gett upp lite grann.

Men så plötsligt när vi åter var på samma bana som 78:orna så kom en 10km skylt som stämde jättebra med min GPS och jag insåg att skylten som sagt 30km hade inte gällt oss på korta banan utan gällde för 78:orna när de gjort en avstickare. Och plötsligt gick jag från att tro att jag hade 2 mil kvar till att bara ha 1! Och då vaknade kroppen lite. Jag gjorde några rejäla kraftansträngningar men benen var oerhört trötta. Men jag fick upp tempot lite igen och gick alltså i mål på 2:34:22, bara 9min efter mitt mål!

Känslan när jag gick i mål var fantastisk. Jag var helt slut och la mig på gräset i solen och tittade på när eliten gick i mål på långa banan och väntade sen in Jonas som körde in på 3:49:58 och plats 37 av 380 i Motion 78 Herr!

Jag är så nöjd med min prestation idag! Synd att jag gjorde ett så dumt bedömningsfel av sträckan men sånt händer och jag fick ju till ett bra lopp ändå!

Och vi slapp regn! Lerigt var det, men skönt att slippa regnet!

(Visited 27 times)

Lämna en kommentar